HISTORIEN OM GÄVLES FRIIDROTTSARENA

 

Under 1970-talet anläggs ett stort antal allvädersbanor i landets idrottsdistrikt - med undantag för Gästrikland, som är i skriande behov av en tidsenlig arena. Risken är, att distriktet ska hamna på efterkälken, när det gäller träningsmöjligheter och arrangemang. I Gävle ”drabbas” berörda politiker av ett stort antal skrivelser, insändare och uppvaktningar. 1973 väcks hoppet genom en motion till kommunfullmäktige, men det dröjer ända till 1979, innan det är dags för projektering. Den ursprungliga meningen är, att Strömvallens kolstybbsbanor ska ersättas med allvädersbeläggning. Det visar sig, att utökningen av banlängden till 400 meter skulle innebära alltför stora ingrepp, så projektet läggs ner.

 

1981 är det dags för en alternativ lösning. Det föreslås att en helt ny anläggning förläggs till Fjärran Höjder. Även det projektet läggs ner. Planerna avvisas av länsstyrelsen, som anser att läget inte är lämpligt på grund av de störningar boende i området skulle drabbas av. Det blir till slut tredje gången gillt i och med att området vid Gavlerinken kan accepteras.

 

Den 14 september 1982 kommer det länge efterlängtade beslutet av kommunstyrelsen, att byggstart ska ske före den 15 oktober. Den 7 juni 1983 finns det i lokalpressen en helsidesartikel med rubriken ”Drömmen blir verklighet – nu fattas bara namnet.” Gävle Idrottsråds ordförande ”Guld-Henry” Eriksson anser, att allmänheten bör få föreslå lämpligt namn på ”Sveriges främsta friidrottsanläggning ”. Idrottsrådet och Gefle Dagblad genomför en namntävling. Namnet ”Gunder Hägg Stadion” får flest antal röster, men namnet blir trots det Gavlestadion. Anledningen till att det föreslagna namnet inte godkänns är, att man anser att en person som lever inte kan bli aktuell vid namnsättning.  Att statyn ”Löparen” med Gunder Hägg som förebild godkänts verkar aningen ologiskt, med tanke på att den tillkom 1947. En av lokaltidningarna 1983 har den talande rubriken ”En blunder tycker Gunder”, som i en tidningsintervju sagt, att han var positiv till att hedras genom namn på en friidrottsarena Gävle.

 

1991 föreslår Gefle IF, att Gavlestadion får byta namn till Gunder Hägg Stadion för att uppmärksamma 50-årsminnet  av Gunders första världsrekord i GIF:s tävlingsdress. 1942 noterar han ytterligare tio världsrekord som GIF:are. Gunder inleder för övrigt en oöverträffad löparepok i svensk idrottshistoria.Under 1940-talet och början av 1950-talet har lilla Gästrikland ett tiotal löpare i världseliten.1942 tilldelas Gunder Svenska Dagbladets Bragdmedalj och utses 1943 av den amerikanska nyhetsbyrån AP till världens främste idrottsman.Gunder Hägg gör också betydelsefulla insatser under andra världskriget som svensk ambassadör vid besök i Finland och USA.

 

Gävle kommuns kulturnämnd är 1991 positiv till Gefle IF:s förslag med motiveringen  ”Motivet för att  använda Gunder Häggs namn för en riksbekant friidrottsanläggning verkar dock vara så starkt att ett undantag borde kunna medges.” Ledsamt nog säger både fritidsnämnden och kommunstyrelsen ”nej” till namnändring.

 

I samband med Gefle IF:s stora SM-tävlingar 2002 samt Europacupen med deltagande av 16 landslag 2005 görs ytterligare försök att få igenom en namnändring, men ”de styrande” kör över idrotten igen.

 

Inför Gästriklands Idrottsförbunds 100-årsjubileum och Gefle Idrottsförenings 125 års- jubileum 2007 föreslås ännu en gång en namnändring. Förslaget stöds av ordförandena i Gästrikeidrottens Historiska Förening, Gästriklands Idrottsförbund, Gästriklands Friidrottsförbund, Gefle Idrottsförening samt Gefle IF:s friidrottssektion, som sköter friidrottsarenan. Det innebär, att samtliga närmast berörda idrottsliga instanser i Gävle och Gästrikland står bakom förslaget! För övrigt har förslaget starkt stöd från bl.a. Friidrottens Ledarveteraner från hela Sverige samt Hälsinglands, Jämtlands och Upplands idrottshistoriska föreningar.

 

Gävle kommuns rådgivande namnberedning samt Kultur & Fritidsnämnden är negativa till att Gävles och enligt många Sveriges främste friidrottsman genom tiderna, Gunder Hägg, hedras enligt idrottsrörelsens förslag. Det rimmar illa med tanke på att namnberedningens målsättning är ”att bidra till att Gävle genom namnsättning tar vara på såväl sin ”stolta” historia som stadens och kommunens visioner för framtiden.”

 

Det visar sig, att det är Byggnads- & Miljönämnden, som får fatta det sista, avgörande beslutet. Luciadagen den 13 december 2006 kommer det oväntade men mycket glädjande beskedet, att nämndens samtliga ledamöter anser, att Gavlestadion ska byta namn till Gunder Hägg Stadion. Det sker alltså 23 år efter det att namnförslaget första gången presenteras 1983. ”Bättre sent än aldrig ” heter som bekant, men nog har det dröjt i längsta laget. Förhoppningsvis är Gävle kommun snabbare att  komma till ett positivt besked, när det gäller en välbehövlig, tidsenlig idrottshall.

 

Bosse Brügge