� Matton G�vlefamilj

Matton G�vlefamilj som blev k�nd f�r sin l�derfabrik och som �ven haft inflytande inom s�v�l kultur som idrott genom aktiv verksamhet och donationer.

1. Lars Andreas (1825-1897), grundare till L.A. Mattons L�derfabriks AB. F�dd i �ngsk�r, utskeppningsort till L�fsta bruk, utbildad hos garverifabrik�ren N.M. Tellbom i G�vle. Matton k�pte 1852 Hans Wilhelm Eckhoffs f�re detta linne- och dr�llfabrik vid Kaplansgatan, fick burskap som garvare och �ppnade butik f�r l�dervaror och skor vid Norra Kungsgatan 3.

Matton arrenderade 1864-1868 laxfisket i Gavle�n mellan nuvarande Kungsbron och "Sm�cken", d�r Grand Hotell senare byggdes. 1879 och 1888 k�pte han fyra vretar, "Mattonska vretarna", vid en svag strandremsa s�der om Gavle�n som han f�rst�rkte. 1891 s�lde han fastigheterna till G�vle stad. D�r anlades sedan Str�mvallen.

M. var ledamot av de 24 �ldste, sundhetsn�mnden och fullm�ktig i Hantverksf�reningen.

2. Ida (1863-1940), f�dd i G�vle, dotter till Lars Andreas (1), k�nd skulptris, under st�rre delen av sitt liv verksam i Paris. Elev vid Tekniska skolan (Konstfack) 1882-1886, studerade i Paris 1887, debuterade vid Parissalongen 1888.

1890 gjorde hon succ� med skulpturen B�b�, senare utst�lld i Chicago 1892.

Ida Matton var i Sverige under f�rsta och andra v�rldskrigen och gjorde d� bland annat gravmonument, idrottspriser och -plaketter. �ven under vistelserna i Paris fick hon best�llningar fr�n G�vle - som Gustav Vasa-statyn som 1924 avt�cktes i Kvarnparken, gravmonument f�r familjerna Matton, Sj�lander, Brodin och Westergren, en byst av Karolina Sj�lander i R�dhusesplanaden och en byst i Katolska kyrkan av dess f�rsta pr�st, Giovanno Carlo Moro.

F�rutom skulpturer st�llde hon ut landskapsm�lningar fr�n Lappland, exempelvis p� Kvinnornas salong 1927. En hedersutst�llning arrangerades 1930 i Paris med 30 arbeten. Skulpturen Loke, som 1905 h�ggs i marmor och st�lldes ut p� Parissalongen 1909, g�ts 1936 i brons, och ett exemplar placerades p� Stockholms stadshus g�rd. Ett annat donerade brodern Emil p� hennes 75-�rsdag 1938 till blivande G�vle museum L�nsmuseet, som 1963 ordnade en minnesutst�llning �ver Ida Matton med cirka 60 arbeten.

Ida Matton, som �r rikt representerad p� L�nsmuseet, fick flera utm�rkelser i Frankrike och Italien och Litteris et artibus 1927.

3. Emil (1866-1957), son till Lars Andreas (1), b�rjade i L.A. Mattons L�derfabriks AB som 14-�ring i st�llet f�r �ldre brodern Carl Julius, som d�tt 21 �r gammal. Fick ansvaret f�r firman 1897, blev �gare tillsammans med brodern Waldemar (4) 1900 och ensam �gare och VD fr�n 1908 till 1951 d� sonen Lars tog �ver. Emil var d� 85 �r gammal. Ledamot i stadsfullm�ktige 1907-1930, fullm�ktig i Mellansvenska handelskammaren 1907-1946, styrelseledamot i G�vle Arbetareinstitut 1915-1949, i Sveriges Industrif�rbund 1911-1938 och i Svenska Garveriidkaref�reningen 1914-1932. Han var fransk vicekonsul 1907-1919 och hade m�nga styrelseuppdrag i G�vle.

Emil Matton var mycket idrottsintresserad och vice ordf�rande i Gefle Idrottsf�rening 1895-1909. Han t�vlade p� skidor (l�r ha varit den f�rste som t�vlade med tv� stavar i st�llet f�r en), var skytt och simmare och var 1884 en av de f�rsta som cyklade i G�vle. Efter ett bes�k i England 1892 lanserade han tennisen i G�vle.

Emil och hans s�ner Bertil, Lars, Einar och Wilhelm blev internationellt k�nda seglare. Familjen bodde fr�n 1904 i BLEWE-g�rden (namnet efter initialerna i barnens namn) i Villastaden. Huset hade tidigare �gts av Villastadens initiativtagare Carl Fredrik Asker och kallades d� Askerbo.

4. Waldemar (1872-1956), son till Lars Andreas (1), drev faderns firma i samarbete med brodern Emil (3) 1900-1908 men flyttade sedan till Storbritannien d�r han levde resten av sitt liv. Framst�ende idrottsman och bergsbestigare.

5. Bertil (1896-1955), son till Emil (3). Verksam i L.A. Mattons L�derfabriks AB, senare �ven chef f�r Motortj�nst i G�vle och VD f�r Forsby Elektriska AB. Han var intresserad av segling och er�vrade flera priser, d�ribland Oscar II:s vandringspris. Han var �ven flerfaldig svensk m�stare i simning. Bertil Matton hade m�nga f�rtroendeuppdrag, var exempelvis ordf�rande i Gefle Segels�llskap och ledamot av styrelsen f�r Gavleg�rdarna. Han omkom i en bilolycka.

6. Lars (1898-2001), son till Emil (3), civilingenj�r, kom 1922 in i ledningen f�r L.A. Mattons L�derfabriks AB, vice VD fr�n 1943 och VD 1951-1961. Styrelseledamot i Svenska Garveriidkaref�reningen. Intresset f�r konst och kulturhistoria ledde till ledamotskap i styrelserna f�r G�strike-H�lsinge Hembygdsf�rbund, G�striklands Kulturhistoriska F�rening och G�vle museum ( L�nsmuseet), d�r han efter Philibert Humblas d�d 1952 sk�tte museets angel�genheter under ett �r liksom under n�stan hela 1961. Han var en av stiftarna av G�vle Musei V�nner 1943, samma �r kass�r och fr�n 1954 �ven ordf�rande till 1970. Donator till L�nsmuseet. Ordf�rande i G�vle stads konstn�mnd 1955-1962.

7. Einar, f�dd 1900, son till Emil (3).

8. Wilhelm, f�dd 1901, son till Emil (3). Konstn�r som 1952 hade en separatutst�llning i G�vles stadshus, bland annat med G�vlebilder. Han var �ven k�nd som fotograf.

9. Elisabeth, f�dd 1903. dotter till Emil (3). Gift med Ivar Hylander, domprost i V�xj�.
Tillbaka